Trots fortsatt uttag för leverne fick jag snudd på utdelningsrekord under 2025. Anledningen är utdelningshöjningar och att jag fokuserar lite mer på hög direktavkastning än tidigare.
Tur är väl det, för att få allt högre utdelningar är mer min specialitet jämfört med att få avkastning. I alla fall i år, för efter ett riktigt bra 2024 blev 2025 högst medelmåttligt. Orsakerna till det var främst svagare dollar, men sånt förändras över tid.
Förvirrande avkastning hos Avanza
Hur mycket avkastning fick jag under 2025 om vi tittar på min utdelningsstrategi och exkluderar depån med tillväxtaktier? Börsen har stängt för året och avkastningsgrafen hos Avanza gjorde mig förvirrad den 31 december:
Efter 24 procent för Stora Utdelningsportföljen 2024 är det helt okej med knappt 5 procent till under 2025. Eller drygt 10 procent, men jag litar inte på det talet utifrån hur det ser ut i grafen.
Den 1 januari 2026 har siffrorna förändrats, trots att det enda som kan ha förändrats är valutakurserna. De ändrar värdet på mina innehav även när börsen är stängd.
Utdelningsstrategin gav oavsett det bara måttlig avkastning under året. Ett år då jag är glad att jag inte jämför mig med börsindex särskilt mycket. Tvärtom håller jag på att sluta titta på olika index helt när det gäller min avkastning. Jag placerar inte som börsindex och tar inte samma risker.
Till sist undrar jag vilken avkastning alla andra som skriver eller arbetar i etablerade eller stora medier får. DI, PA, SvD, Afv, Placera, EFN och SVT. Det är väl inte bara jag som går ut med hur det går varje år?
POLITIK OCH BÖRSEN. Sovjetmetoden är en hård förhandlingsmetod som är mycket effektiv, men det gör din motpart missnöjd. Det kan i vanliga sammanhang vara en stor nackdel, men inte nödvändigtvis inom storpolitiken. Vetskap om det hjälper oss på börsen när främst försvarsaktierna påverkas av krig och förhandlingar med länder som förhandlar så här.
Sovjetmetoden beskrivs i Herb Cohens bok ”Du får som du vill” som handlar om olika sätt att förhandla. Sovjetunionen och dagens Ryssland använder den hårdaste förhandlingsmetoden, vilket vi ska komma ihåg när vi gissar hur de så kallade fredsförhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland går.
Fritt från mitt minne går metoden ut på att utnyttja motpartens alla svagheter så långt det bara går. Demokratiernas politiker behöver visa upp resultat för att bli omvalda. Därmed kan man utnyttja det genom att så länge det går vägra gå med på något, för att stressa motståndarna.
Kommunistdiktaturen Nordvietnam hyrde en hus utanför Paris när det skulle fredsförhandlas med Sydvietnam och USA 1968-1973. Hyrestiden de tecknade var 30 år, för att visa upp att de minsann inte tänkte vika ned sig i första taget. De betydligt kortare mandatperioderna för politikerna i väst blev då en nackdel, för de hade förstås inte så mycket tid på sig. För att kunna visa upp resultat för sina väljare fanns risken att de vek ned sig för att alls kunna åstadkomma något.
Om din motpart i förhandlingarna ändrar sitt bud i din fördel säger Sovjetmetoden att du ska bara fortsätta att vara tveksam. 1000 kr? Nä, jag vet inte. 900 kr? Nä, jag vet inte. 800 kr? Nä, jag vet inte. Så länge din motpart prutar på priset lika mycket varje gång – fortsätt bara. Kommer en mycket mindre sänkning är gränsen däremot nära.
Men som sagt blir din motpart i förhandlingar inte alls nöjd med dig och uppgörelsen om du utnyttjar dennes desperation eller tidsbrist.
Så förhandlade Ryssland sönder USA med Sovjetmetoden 2025
Försvarsaktierna på börsen påverkas förstås mycket av hur det går i förhandlingarna mellan USA, Ukraina och Ryssland. Regeringen Trump vill snabbt visa upp resultat inför mellanårsvalet till Senaten. Ryssland förstår det och ändrar inte sin position alls, utan ställer hårda krav som de vet att Ukraina inte kommer att acceptera.
”I Ryssland ses kompromisser som ett tecken på svaghet. Man håller korten nära bröstet, vilket betyder att man inte är så mycket för att treva sig fram till en lösning i dialog som vi i väst tycker är det normala sättet. Utan i Ryssland drar man sig tillbaka när man fått ett förslag från motparten och kommer sedan med ett svar som oftast innebär att man lägger till en stor kravlista. Det brukar kallas rysk förhandlingsteater.”
Det är verkligen rysk förhandlingsteater när man pratar om fred, fast alla vet att rysk fred innebär att de förr eller senare bryter mot avtalet på ett eller annat sätt. Områden Ryssland erövrar blir oerhört hårt kontrollerade. Då Putin och hans medbrottslingar inte bryr sig om människoliv har de mycket tid att vara hårda i förhandlingarna. De enorma förlusterna av manskap och utrustning till trots.
Trump bara pratar hit och dit, ryssarna måste skratta åt honom bakom hans rygg. Men att få en vapenvila för att bygga upp sig inför nästa anfall är gissningsvis det Ryssland behöver, något år i framtiden. Så därför fortsätter de att sin förhandlingsteater med Sovjetmetoden.
Fredsförhandlingarna framstår därför ofta som helt ointressanta, för det går antagligen inte att komma överens innan Ryssland helt brakat ihop ekonomiskt eller verkligen tvingas retirera ut ur Ukraina hela vägen till 2014 års gränser.
Försvarsaktier kan du ha en del av i portföljen om du vill, rekyler och eventuell kortvarigt vapenstillestånd till trots. SAAB och de andra blir som en sorts försäkring mot fortsatt eskalering och upprustning, men aktierna är svårvärderade. Mitt råd är att inte ligga för tungt här.
Investera med rätt fokus av Magnus Andersson är en oväntat bra aktiebok som tar upp flera intressanta tankar.
Och så här ser det ut när jag låter ChatGPT AI-generera en bild på en aktiebokförfattare med helskägg som läser boken framför en öppen spis i sin bostad. Fundersam men ändå nöjd. Boken är sig inte helt lik, men det är ändå en passande bild.
En poäng är att mycket inte står i resultaträkningen eller i balansräkningen. Som lanseringen av nya produkter och om de är bra eller dåliga. Eller om konkurrenterna har investerat och lanserar nytt.
En annan bra poäng är att det är lättare för snabbväxande bolag att fortsätta att växa, än för ett bolag som utvecklats sämre att börja gå bra igen. Därför ska vi inte alltid vara rädda för högt P/E-tal. Att kursen står till exempel 40 gånger den nuvarande årsvinsten behöver inte vara dyrt om tillväxtbolag bara fortsätter att prestera som de gjort. Att vända problem och utmaningar är ofta svårt och låga P/E-tal innebär ofta att bolag åtminstone har problem med att kunna växa snabbt.
Investera med rätt fokus fick mig faktiskt att börja ändra på saker själv. Jag tänker främst på vad jag ska se när jag loggar in hos min nätmäklare. Att se hur mycket jag tjänat eller förlorat senaste dagen är inget man ska mötas av, för då blir vi lättare kortsiktiga och stressade. Det är bättre med längre perspektiv.
En nyckel i boken är att vi behöver mycket kunskap och att vi gärna ska testa själv. I alla fall om vi vill slå börsindex.
Investera med rätt fokus har fel om utdelningar
Andersson påstår i kapitlet ”Jaga inte utdelningar” att en utdelning är ingen inkomst mer än i ett skatteperspektiv. Att en utdelning inte är något mer än en överföring från bolag till ägare.
Jag hävdar tvärtom att det är den bästa inkomsten, då aktieutdelningar är något som kommer utan att vi behöver tajma marknaden. Ett av flera sätt för oss aktieägare att ta del av bolagens värdeskapande.
Självklart finns det som Andersson påpekar ingen garanti för att utdelningen alltid ska komma, men det finns heller ingen garanti för att tillväxtbolag han förordnar alltid har bra möjligheter att hitta lönsamma investeringar. I alla aktiestrategier måste vi vara redo att bolaget börjar gå sämre.
Aktieutdelningar ger oss del av börsbolagens kassaflöden och visst ska bolagen undvika utdelningar om de har chans att göra bra investeringar istället. Men många bolag har ibland för mycket pengar och att dela ut del del gör att de måste prioritera bland investeringarna. Om bolaget tar hand om kassaflödena eller om aktieägarna gör det beror helt på. Den ena strategin är inte nödvändigtvis bättre än den andra.
Slutsatser: Trots våra helt olika syn på utdelningen är Investera med rätt fokus en bra och lärorik bok. Det kanske även ligger i sakens natur att ska jag lära mig nya tankebanor genom att läsa en aktiebok behöver det vara från någon som har andra uppfattningar och en annan aktiestrategi än vad jag har.
Vattenreningsbolaget HVR fortsätter sin mångåriga resa att ta in kapital från sina aktieägare utan att någonsin nå lönsamhet. Undvik HVR och deras erbjudande även denna gång i december 2025. Det var några år sedan jag sist varnade för bolaget.
Som jag skrev i en krönika i Privata Affärer nyligen är HVR:s expansion utomlands till Bangladesh i form av en demonstrationsanläggning välmenande. Det vore ju bra om det gick vägen, för renare vatten är ju bra. ”Riskerna är däremot stora utifrån den bedrövliga historiken. Det är också en varningssignal att inget större bolag velat köpa tekniken.” Efter alla år har ingen ens velat bli återförsäljare av tekniken/produkten. Bolaget har heller ännu inga intäkter.
Undvik onoterade bolag generellt. Allmänt ska vi undvika att låsa in kapitalet i onoterade bolag och i de där handeln i aktien är minimal. Kan du inte sälja eller se någon marknadskurs i bolag som går med förlust kan det hela sluta illa. Onoterade bolag har i regel minimal informationsgivning, så du vet antagligen inte hur bolaget utvecklas eller vad dina aktier är värda.
Nej, priset i senaste nyemissionen är antagligen inte nära ett marknadspris för aktierna.
E-boken finns hos Adlibris och Bokus om du vill läsa på mobil eller på läsplatta.
Ljudboken finns hos Bookbeat, Nextory och Storytel och ska du ge den i julklapp är det ett abonnemang på hos någon av ljudboksplattformarna som gäller.
Årets julklapp 2025
Tyvärr blev varken aktieboken generellt eller Bygg din egen pengamaskin blev årets julklapp enligt HUI. Om man nu inte definierar aktieböcker som leksaker för vuxna då.
”För 38:e året i rad presenterar HUI Research Årets Julklapp, en tradition som speglar samtida konsumtionstrender. Årets Julklapp 2025 är Vuxenleksaken.”
Vuxenleksak låter oanständigt, men nu verkar de mena leksaker för vuxna. ”Exempel på vuxenleksaker är avancerade byggsatser, målarböcker med detaljerade mönster eller leksaksfigurer som också kan vara samlarobjekt.”
Det finns tydligen en trend som heter kidult, alltså en blandning av de engelska orden ”kid” och ”adult”. Detta för att vi skaffar barn senare i livet eller inte alls skaffar barn, så vi kan satsa på kul saker åt oss själva allt mer.
